domingo, 26 de mayo de 2013

Författningsdomstolen annullerade domen mot Guatemalas diktator



“Diktatorn skrattar än en gång i ansiktet på sina offer”

TEGUCIGALPA / 2013-05-24 / Författningsdomstolens utslag den 21 maj att med 3 röster mot 2 annullera domen på 80 års fängelse för folkmord mot Guatemalas förre diktator Rios Montt, slog ned som en bomb. Rättegången kommer nu att göras om.
Montt dömdes den 10 maj som ansvarig för morden på närmare 1800 Ixilindianer i länet Quiché, norra Guatemala. Domen ses som historisk för domslutet var samtidigt ett hårt slag mot den rättsfrihet som de ansvariga för brotten mot mänskligheten i Guatemala hade åtnjutit sedan fredsavtalet slöts 1996. Domen ses som en dom också mot andra före detta diktatorer i övriga Latinamerika som är ansvariga för tortyr, mord och brott mot de mänskliga rättigheterna.
Amnesty Internationals guatemalanska sektion anser att annulleringen av domen är “ett förödande slag mot offren”.
– Författningsdomstolen har försatt rätten till sanning och rättvisa i fara, sa Sebastián Elgueta från Amnesty i ett uttalande.

Formell förevändning

Rättegången ska göras om från och med den 19 april. Författningsdomstolen anser att den kvinnliga domaren Yasmín Barrios begick fel när hon den 19 april visade ut general Montts advokat Francisco García som hade tillträtt samma dag som försvarare för Montt. Men i stället för att försvara sin målsman, krävde advokaten överraskande att domare Barrios skulle entledigas från sin post eftersom advokaten och domaren hade haft dispyter i ett tidigare mål. I stället för att göra sitt jobb, fortsatte advokaten att upprepa sitt krav, varför han visades ut från rättegångsalen.
Det är mot den bakgrunden som Författningsdomstolen anser att rättegången ska göras om från och med den 16 april. En formell förevändning till försvar för Montt, säger kritikerna.

“NGO-legoknektar”

Rättegången mot Montt orsakade en våldsam smutskampanj från höga militärer, industri- och företagsledare som anklagade fredspristagaren Rigoberta Menchú och andra människorättsledare för “Fredsförrädare” eller att vara “NGO-legoknektar”. Kampanjen döptes till “Rostros de la infamia”, vanärans ansikten, där de mest framstående försvararna av de mänskliga rättigheterna i Guatemala utpekades i text och bild som fosterlandsförrädare.
Den guatemalanska eliten krävde att domen den 10 maj skulle upphävas och Montt släppas fri. Motivet var att den väpnade konflikten (1960-1996) hade upphört och ett fredsavtal undertecknats mellan staten och URNG-gerillan.
Men krigsbrott mot mänskligheten är inte preskriberbara. Och FN:s Högkommissionär för mänskliga rättigheter, Navi Pillay, sa från Genevè att “det är beklagligt att en sådan viktig dom ogiltigförklarades på formella grunder”.

Massmord och våldtäkter

Folkmordet i Guatemala intensifierades under den första hälften av 1980-talet. General Rios Montt hade gripit makten i en militärkupp och 1981-1983 satsade han allt på en militär seger mot URNG-gerillan som bestod av fyra olika gerillagrupper i det största centralamerikanska landet.
Den Brända Jordens Taktik användes och det anses att Montt var ansvarig för minst 100.000 av konfliktens 250.000 döda, den förkrossande majoriteten civila.
Vittnesmålen från 130 ixilindianer var hjärtskärande. Armén utpekas för att ha torterat, mördat, bränt ner hela byar och våldtagit kvinnor och barn i en konflikt som fick liten uppmärksamhet i västmedier.

“De Fattigas Gerillaarmé”

I länet Quiché återfinns Ixilinidanerna och militären anklagade dem för att tillhöra “De Fattigas Gerillaarmé” (Ejercito Guerrillero de los Pobres) EGP. “Gerillafronten Ho Chi Minh”, uppkallad efter den vietnamesiske befrielseledare och folkfadern, opererade i Quiché och så sent som i juni 2010 begravdes resterna av tio gerillasoldater som hade dödats i strider med armén mellan 1984-88. Politiskt var EGP marxist-leninistisk med en stor majoritet av indianer bland gerillasoldaterna. I dag återstår det bara 95.000 Ixilindianer som är en del av Mayafolket.
I fredags genomfördes det demonstrationer framför Guatemalas ambassader över hela Latinamerika med krav på att domen mot Montt från den 10 maj ska fastställas. På de sociala nätverken fortsätter debatten och kritiken. En ung guatemalan sammanfattade annulleringen av domen med orden:
“Diktatorn skrattar än en gång sina offer rakt upp i ansiktet”.
Dick Emanuelsson

No hay comentarios:

Publicar un comentario