Fjorton före detta militärer grips för krigsbrott under 1980-talet i Guatemala

Fjorton före detts militärer grips för krigsbrott under 1980-talet i Guatemala 

 

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2016-01-10 / Bara en vecka innan Guatemalas nye president tillträder (14 januari) utfärdade landets chefsåklagare en arresteringsorder på 18 höga före detta militärer som anklagas för grova krigsbrott mot mänskligheten under kriget.

De anklagas för grova krigsbrott mot mänskligheten under den väpnade konflikten (1960-1996) mellan armén och URN-gerillan. Bland de utpekade återfinns Edgar Justino Ovalle (som inte har immunitet), den nye presidentens särskilde politiske rådgivare och regeringspartiets talesman i parlamentet.

Bland de övriga gripna återfinns Manuel Benedicto Lucas García, före detta arméchef under 1980-talet. Han ingår i en annan utredning som påbörjades 2012, den så kallade “Plan de Sánchez”, byn med samma namn i länet Baja Verapaz, centrala Guatemala.

550 kroppar på militärbasen

Den 18 juli 1982 trängde arméstyrkor uppbackade av paramilitära så kallade PAC-patruller in i samhället där de torterade, mördade och våldtog civilbefolkningen, i huvudsak kvinnor och barn. Dessa tillhörde achiindianerna som är en del av mayafolket. Då talades det om 250 offer som skulle växa till mer än det dubbla. Enligt åklagarämbetet hade Lucas García som arméchef ansvaret för vad som hände den dagen. I augusti 2015 grävdes drygt 550 kroppar fram på denna militärbas.

– De fall som vi har dokumenterat är mot den obeväpnade civilbefolkningen, bland dem barn och det handlar om de största antalet försvunna i Latinamerika, sa riksåklagaren Thelda Aldana.

Riksåklagaren Thelda Aldana.

I de utgrävningar som gjordes framkom att 90 kroppar tillhörde minderåriga, 443 vuxna, tre pensionärer och 22 utan möjlighet att bestämma ålder.

De nu gripna militärerna utpekas som ansvariga för åtminstone 88 olika händelser i massakrer som genomfördes av armén 1981-1986. Totalt dödades 240.000 guatemalaner under den väpnade konflikten, enligt en FN-rapport. Ansvaret för dessa föll till 97 procent på armén och dess paramilitära stödgrupper. Övriga var gerillan och okända.

De paramilitära PAC-trupperna, allierade till armén i den "Brända Jordens Taktik", som den tillämpades i Vietnam.

Militärens parti och president

Guatemala har under det senaste året skakats av politiska korruptionsskandaler som vi har rapporterat om direkt på plats. Massdemonstrationerna mot korruptionen som inleddes i april 2015 kulminerade den 3 september i att Otto Perez Molina avgick som president, tre dagar innan president- och parlamentsvalet. Valet fick då legitimitet trots att 15 av de 16 kandidaterna som ställde upp var gamla politiker med rykte om att vara delar av den korruption som befolkningen tog strid emot.

Den 16:e kandidaten var Jimmy Morales, en TV-komiker med förgreningar inom den starka reaktionära evangeliska kyrkan.

"För ett lyckligt och odödligt Guatemala", var Jimmy Morales´ motto i valrörelsen förra året.

Men det var framför allt de som stod bakom ryggen på Morales som oroar stora delar av Guatemalas befolkning; den militära reservistorganisationen Avemilgua. Det är en organisation med en djupt antikommunistisk karaktär som består av de militärer som under inbördeskriget utpekades som de som mest hänsynslösa i kriget, skyldiga till hundratals massakrer, försvinnanden och avrättningar.

För att skapa en ”sköld” mot framtida anklagelser om det förflutna, bildade de pensionerade militärerna efter fredsavtalet 1996 sitt eget parti, FNC. Det var detta parti, lett av grundaren Edgar Ovalle, som backade upp Morales i valet den 6 september.

Militärerna som greps förra veckan tillhörde alla de specialenheter inom de väpnade styrkorna som genomförde de mest vidriga massakrerna som skådats i Latinamerika, säger Carmen Reina, forskare och antropolog från Stiftelsen Guillermo Toriello, till Flamman. Toriello var den guatemaltekiska Revolutionens legendariske utrikesminister åren 1944-1954.

Edgar Ovalle, presidentrådgivare och utpekad fñr delaktighet i brott mot mänskligheten.

USA-ambassadens roll

Riksåklagaren Thelma Aldana kräver att Ovalles politiska immunitet som parlamentsledamot upphävs för att kunna ställa honom inför rätta.

Carmen Reina.

– Uppgifterna som åklagarämbetet har presenterat är viktiga och med all sannolikhet är USA-ambassaden ´pappa´ till dessa. Hur och varför förmedlar USA-ambassaden dessa uppgifter? Det handlar om Guatemalas deltagande i USA:s Plan för Framstegsalliansen i den Norra Triangeln (Guatemala, El Salvador och Honduras). Vad USA gör är att städa bordet mot dem som organiserade nätverk av brottslighet och korruption och så klart, straffriheten, menar Reina.

Hon säger att USA aldrig tidigare har haft några moraliska betänkligheter mot korruptionen och brotten mot de mänskliga rättigheterna bland de väpnade styrkorna. Men den militära maktapparaten stod inte bara bakom brotten mot de mänskliga rättigheterna. Den utgjorde även en mäktig maffia inom statsapparaten som har inneburit fortsatt institutionaliserad korruption.

Hon säger att den militära maktapparaten inte bara stod bakom brotten mot de mänskliga rättigheterna. De utgjorde även en mäktig maffia inom statsapparaten som har inneburit fortsatt institutionaliserad korruption.

– Därför är det ingen tillfällighet att de (USA-ambassaden) lämnar ett tydligt budskap dagarna innan Morales ska tillträda på presidentposten. 

Kvinnor från Ixilfolket (Maya) som hyllar sina försvunna och mördade, offer för en av de mest bestialska diktaturer i Latinamerikas våldsamma historia. Ixilfolket var nära att bli utrotat av militären som anklagade dem för att stödja gerillan.

77 massakrer mot Ixilfolket

USA har aldrig haft några moraliska betänkligheter mot korruptionen bland de väpnade styrkorna tidigare, fortsätter Reina. Uppgifterna på Édgar Ovalle Maldonado, med utbildning på USA:s militärakademi för latinamerikanska officerare, Schools of Americas, registrerades redan 1981.

– Det Nationella Säkerhetsarkivet NSA fick för ett tag sedan ut uppgifterna på denne höge militär som visade att Ovalle var Befälhavarens högra hand men även chef för en Specialstyrka 1981, uppger Reina.

Denna uppgift ignoreras helt av den katolska kyrkan och den historiska sanningskommissionens rapport, stödd och finansierad av FN.

Under den tid då Ovalle var chef för den militära specialstyrkan i Ixil-regionen i norra Guatemala, september 1981-september 1982, genomfördes 77 massakrer mot i huvudsak Ixilfolket, en del av Mayaindianerna. Det är samma Ovalle som är den nye presidentens politiske rådgivare.